Igår måndag presenterades VM-truppen på Hotell C i Stockholm. En presskonferens där mediarepresentanter från flera mediabolag tagit vänster vid isbaren och slog oss ner för en enligt mig på många sätt intressant förmiddag. Dels truppsläppet såklart som kanske inte bjöd på några överraskningar mer än möjligtvis Markus Jonsson. Men också det smarta i att ha med Mattias Samuelsson på plats med två förberedda nyheter. Han gör sitt sista (förmodligen) VM vilket blir slutet på den meste landslagsspelarens framgångsrika landslagskarriär. Dessutom kryddade han det med en nummerbyte som i vilket fall fick mig att reflektera över att jag borde tacka de som stöttar mig mer än vad jag gör. Snyggt av Samuelsson och av förbundet att passa på att lyfta fram det när det var relativt mycket media på plats.

En trupp skulle ju även presenteras och diskussionerna har glädjande gått varma på twitter och i kommentarsfält. Förhoppningsvis fortsätter hajpen även under VM där det historiskt sett brukar vara mindre intresse att läsa om innebandy. Bäst hos oss på ibnytts kommentarsfält var Barbro som gav dimension kommentarerna till i alla som lyfter fram ”sina” egna spelare genom att vilja ta ut sig själv i truppen. En poäng i att man ofta ser till sitt eget och kanske inte det totala laget i alla dess roller för att vinna VM-guld vilket är Hills uppgift.

Rätt eller fel trupp? Det vet vi först på kvällen den 9 december, om ens då. Klart är i vilket fall att känslan är god inför VM, likt den var inför VM 2016 vilket vi kanske ska påminna oss om.

Den största diskussionen har handlat om den extremt formstarka poängligaledaren Johannes Wilhelmssons icke uttagning i truppen. Micke Hill jobbade vidare i lobbyn på Hotel C efter presskonferensen och det såg på håll ut som att telefonen gick varm. Jag skulle tro att han fått många frågor om just Wilhelmsson idag.

Åsikterna har varit många och efter att funderat under kvällen/natten i färdigställandet av artiklarna från dagen så slog det mig. Vems plats skulle Johannes Wilhelmsson ta?

Det här är inget försvarstal för Mikael Hill, det sköter han bra själv. Jag hade Wilhelmsson i min VM-trupp och tycker att ha ska med. Men låt oss ta det en dimension till.

Vi börjar med några citat från Mikael Hills 1,5 år som förbundskapten:

”Jag har identifierat tre nyckelord: Fart, mod och intensitet, sa Hill när han tog över landslaget”

”Modet måste finnas där för att slå ut sin motståndare, sa Hill inför sin första landslagstrupp.”

”Vi vill se spelare som kliver fram när det hettar till, har Hill påtalat under båda slutspelen och World Games.”

”Nu är vi i slutspelet där vi verkligen kan hitta dessa spelare vilket är svårare att se i ligan, sa Hill om att bedöma spelare i skarpt läge.”

”Några som ligger på gränsen behöver ta chansen och visa att de kan leverera på internationell nivå, har Hill påtalat om spelare som blivit uttagna”

”Men vi hade behövt se mer i landslagssammanhang, sa Hill efter truppsläppet om just Wilhelmsson”

”Det är en stor skillnad mellan det internationella och nationella och det är ett VM vi ska spela. I ligan kan vi inte begära mer av honom, fyllde Hill”

Wilhelmsson bockar i några av citaten ovan men missar också på de som handlar om att visa sig i avgörande matcher och leverera på internationell nivå. Vad han levererat i ligan i år finns det ingen tveksamhet om. Det har Hill också sett och Wilhelmsson har ju såklart varit en spelare som Hill tittat extra på precis som övriga spelare som varit på gränser. Han har i sett de 33 poängen i år och de 65 poängen förra säsongen. Det blir tydligt att det handlar om vad Wilhelmsson som forward levererat i landslaget.

Där har Wilhelmsson varit uttagen i sju landskamper varav han har spelat i sex av dessa. Poängfacit? 0+1 varav assisten gjordes i Finnkampen på hösten 2017.

De uttagna vänsterforwardsen i truppen har följande facit på samma sex matcher.

VM-debutanten Albin Sjögren?
4+1 på exakt samma matcher.

”Defensiva” Johannes Larsson?
4+2 på motsvarande 6 matcher under samma tidsperiod.

Rasmus Enström?
6+2 på exakt samma matcher.

Lägg där till rollerna dessa spelare har och hur de även finns till för andra uttagna spelare. Kommer Alexander Rudd kunna vara lika bra med Wilhelmsson istället för radarpartnern Albin Sjögren. Detsamma i firma Enström/Galante Carlström. Är det någonsin möjligt att Wilhelmsson/Galante Carlström kan ha samma dynamik som Enström/GC.

Skulle Wilhelmsson på samma sätt kunna ersätta Johannes Larsson i den ”tyngre” femman med Larsson, Adriansson, Nilsson som kommer ha tydlig roll som den femman som kan trycka ner motståndarna.

Nej här har Wilhelmsson svårt att ta en plats. Vad återstår då, en backplats?

Det är fullt möjligt att någon back skulle bytas ut. Det trodde jag. Men landslagsledningen började med att prioritera med att ta höjd för spelare som har haft skadeproblem. Nilsberth, Hedlund, Jonsson och även Östholm har dragits med skador. Det var tydligt prio att från Hill att man värderat att ha täckning på denna position högt. Så det som går att ifrågasätta är motiveringen av det vilket Hill svarade bra på här.

Så vad återstår då? Ja det skulle vara Simon Palmén och att Sverige skulle åkt till VM med 3 centrar. Vad skulle då en skada på en center i en semifinal eller final innebära?

Jam ingen forward kan du flytta in på positionen om forwarden ska leverera på sin högsta nivå. Möjligtvis Alexander Rudd men då är det en högerforwardsplats som ska fyllas? Där passar inte JW in lika bra. 

Alternativet är att flytta upp en back som center i form av Emil Johansson eller Tobias Gustafsson. Det skulle i så fall innebär att Hill vid en skada på en center behöver ändra i de redan klara backparen. Minst två ändringar vid en skada. 

Alternativet med sju backar i truppen finns ju kvar och då lämna Jonsson eller Sundstedt på hemmaplan. Det skulle innebära en extra forward att byta in. En tydlig rollspelare att använda. Borde den positionen då inte vara en högerforward? (Galante kan ju flyttas till vänster med enkelhet vid ev skada) och borde inte den positionen vara en tydligare rollspelare? Jag tänker att Henrik Stenberg eller Kim Ganevik i så fall är mer lämpad i en sådan roll än Wilhelmsson?

Ja detta går att resonera om fram och tillbaka i olika situationer och potentiella händelser. Vad som sker och hur Sverige kan agera vet vi först i Prag. Men resonemanget att ha med Wilhelmsson för att han har magiskt form och öst in poäng i SSL håller inte. 

Om han fått tillräckligt med chanser landslaget? Diskuterbart såklart. Men hur många matcher kan vi räkna som ”tillräckligt med chanser” i ett av världens bästa landslag med tuff konkurrens?

Utöver detta så märks det att VM närmar sig och pulsen höjs. Lyssna bara på senaste avsnittet av Kollektivet Podd som bjuder på en rejäl genomgång av VM-truppen.